Film från kyrkogården https://www.youtube.com/watch?v=q3WzVXb5i3M

Kartlänk till kyrkogården. https://goo.gl/maps/7Hbi36NDphH3YvyRA

Kartlänk till det enda stället som man kan starta vandringen på. https://goo.gl/maps/ZnFkMNK766677uvp6

Isla de Escombreras ligger i närheten. Denna ön har jag haft som mål att besöka men har i nuläget inte lyckats vilket är ovanligt. Men ibland får man känna sig besegrad och vara glad ändå. Den har en spännande historia så kan väl dela den, korten har jag tagit en bit ifrån och får väl vara nöjd med det också, trots att målet var att komma ut till ön Escombreras ligger vid ingången till Cartagena. Den är mycket rikt på arkeologiska fynd, inklusive resterna av ett grekiskt tempel för att hedra Herakles, en gång i tiden var den känd som ön Herakles. Rester av saltningstillverkning och industriell aktivitet från romartiden har också hittats. Namnet Escombreras kommer från Scombraria (makrill) en fisk som är mycket värdefull för att göra garumet/garo. Feniciska rester och en romersk nekropol har hittats också. Ön var ett obligatoriskt passeringsområde för segelfartyg som ankom eller lämnade hamnen i Cartagena, vilket förklarar att platsen utgör en rik underjordisk arkeologisk plats med minst sju vrak. På ön växer en population av Escombreras kamomill och därför är ön skyddad och går inte att besöka plus att den ligger inne på raffinaderiets område. Under pesten flyttades folk till ön för att hindra smittan. Efter utbyggnad av hamnen blev ön en del mitt i. De sista korten är på ön så nära jag har kommit.

I slutet finns info om ön Escombreras. En gång i tiden fanns det en liten stad på platsen, men på grund av utbyggnaden av raffinaderiet försvann hela staden under 1950 talet utan kyrkogården och ett kapell. Man beslutade att flytta kropparna som var här till en annan kyrkogård eftersom de skulle stängas på grund av sin svåra åtkomst. De flesta gjorde det "men" det fanns släktingar som bestämde sig för att lämna sina nära och kära kvar. Idag är den full av buskar och det finns många öppna gravar, stora hål och kors spridda på marken. Man måste gå på hål i gamla gravar och eftersom det finns så mycket buskar kan du inte undvika att gå över gravar som inte tömdes. Utan tvekan är det en plats som påverkar och detta måste man vara medveten om. En liten bit härifrån ligger också kapellet lika öde och spöklikt som kyrkogården och skulle kunna medverka i vilken skräckfilm som helst. Trappan upp till kapellet är som en bild tagen ur en Indiana Jones film. På 1600-talet isolerades platsen på grund av pesten, möjligen finns det också romerska kvarlevor på platsen. Denna platsen är inte en turistplats, den kräver stor respekt när man är på plats. Men att ta sig fram till platsen är mycket svårt på grund av att den är nästan omöjlig att nå på grund av raffinaderiet, men idag blev det gjort i alla fall. Efter en vandring över berget och genom mängder av taggbuskar nådde vi platsen. Det finns inte heller någonstans att parkera. Men att besöka sådana här platser är ändå mycket spännande. Namnet Escombreras kommer från Scombraria (makrill) en fisk som är mycket värdefull för att göra garumet .