På 50-talet byggdes en tunnel och järnväg som transporterade malm till malmtvätten som sedan dumpade avfallet direkt och okontrollerat rakt ut i Portmánviken, detta utan att myndigheterna någonsin gjorde någonting. I denna tvätt rengjordes tungmetaller som bly, silver, pyriter eller zink som separerades från resten av materialet. Under denna tid byggdes också José Maestre-tunneln som gruvtågen transporterade mineralerna från Emilia-stenbrottet, 3,5 kilometer bort till tvätten. Den stora tragedin började när gruvavfall, som fram till dess hade deponerats i träsk började dumpas i havet. I mer än 30 år var Portmánbukten den största platsen för föroreningen av tungmetaller i Medelhavet. Slutligen, på 1990-talet, var dumpning i havet förbjuden, men det var för sent för Portmánbukten. En enorm gulaktig massa förgiftad med spår av arsenik, bly och kadmium ersatte vikens kristallklara vatten. Kvar idag finns tvätten i ruiner, gruvtågen med vagnar och lok övergivna på bergssidan där även José Maestre-tunneln ligger övergiven. Ingången till José Maestre-tunneln är gömd bakom vegetationen. Dess namn hedrar José Maestre, en av tidens viktigaste gruventreprenör. För närvarande är dess entré praktiskt taget täckt av vegetation, vilket gör besöket till en utmaning för oss som gillar sådant. Portman bukten har ganska nyligen också börjat att återställas så framtiden ser ljus ut. Korten är från tågen, malmtvätten och tunneln. Portman är den platsen som har mest spännande platser inom en begränsad yta än någon annan plats i våran närhet. En riktig historisk pärla. Portmán är den platsen som har mest spännande platser inom en begränsad yta än någon annan plats i våran närhet. En riktig historisk pärla. En liten bit härifrån ligger 2 st helt övergivna villor. Mansión Número Cinco och Villa de Santa Catalina som är värda att besöka. De sista korten är från villorna.