De gamla tunnlarna för ubåtar i Cartagena.
Bygget
började
i
mitten
av
1940-talet
och
avslutades
10
år
senare.
De
tillhör
fortfarande
marinen
som använder dem som lager.
Den
ursprungliga
idén
för
byggandet
av
tunnlarna
i
Cartagena
var
förknippat
med
de
militära
erfarenheterna
från
andra
världskriget.
Om
de
stora
tyska
ubåtsbunkrarna
på
atlantkusten
var
framgångsrika
så
skulle
tunnlarna
i
den
spanska
klippan
Monte
de
Galeras
inte
släpa
efter.
Tunnlarna
skulle
tjäna
som
tillflyktsort
för
ubåtar
i
händelse
av
flygbombning.
De
skulle
också
vara
tillräckligt
breda
för
verkstäder.
Tunnlarna
behövde
borras
i
havsnivå
vilket
inte
var
helt
lätt,
trots
olägenheterna
genomfördes
arbetet
framgångsrikt:
tunnlarna
var
tvåhundra
meter
långa
och
sexton
meter
breda.
På
sjuttiotalet
övergav
regeringen
tunnelprojektet
och
beordrade
att
blockera
undervattensingången
och
fylla
igen
den. Vid ingången anlades en stor plats av fast mark, den packades och jämnades till för att kunna bygga en väg.
Man kan bara se dem utifrån, dörrarna stod faktiskt öppna när jag var där men gick inte in vilket kanske var smart för en gång skull.