Sanatoriet byggdes i början av 1900-talet, för spetälskapatienter i en tid då spetälska var ett stort folkhälsoproblem i Spanien och okunnighet och rädsla för sjukdomen fick drabbade människor att leva i total isolering och övergivenhet. 1909 öppnade Sanatoriumet sina dörrar så att män och kvinnor som drabbats av spetälska kunde leva med värdighet. Mellan åren 1922-1927 byggdes muren som omger Sanatoriet för att skingra den oro från närliggande städer som fanns för att smittas. Muren syns tydligt idag där den går över bergskammarna och är ett mäktigt byggnadsverk bara den. Under åren 1930-40 blev Sanatoriet en liten stad, med drygt 400 invånare, med bageri, snickeri, smed, tryckeri och binderi, skoaffärer, frisörer m.m. 1982 rekommenderade WHO användningen av multiterapi (MTD), som består av en kombination av tre antibiotika. För närvarande används denna behandling fortfarande och spetälska botas inom en period på mellan 6 och 12 månader. Området är idag inte öde utan verksamhet förekommer kopplat till olika sjukdomar, trots att flera hus ligger öde. Att gå en sväng i den lilla staden på bergssidan är faktiskt riktigt intressant och att se muren på bergen runt omkring förstärker den känslan. Personligen så gillade jag platsen för de mäktiga byggnaderna på bergssidan, men det är ju denna typ av besök jag uppskattar. Platsen är avlägsen, men parkera och vandra runt i området så blir det riktigt spännande. Hela området andas historia. Kartlänk. https://maps.app.goo.gl/8MQWdPmPsfBCjHAA9