Ca 2,5 timmes resa från Torrevieja vid byn Aýna hittar man detta område som brukar kallas Spaniens Schweiz. Det är här Mirador del Diablo och Inferno ligger. Namnet syftar inte på någon konkret legend om djävulen, utan på platsens dramatiska höjd och svindlande vyer – ett återkommande tema i spansk toponymi där ”El Diablo” ofta används för platser som upplevs som vilda, otämjda eller farliga. Floden har skurit sig djupt genom kalkstenen och format branta väggar, terrasser och naturliga hyllor. Byn Aýna klamrar sig fast vid bergssidan, nästan som om den vuxit ur klippan själv. Geologiskt är det ett område där erosionen fortfarande är aktiv. Regnvatten, temperaturväxlingar och vind fortsätter långsamt att forma landskapet. Det är detta som ger platsen dess skarpa kontraster: gröna sluttningar, ljus kalksten och mörka raviner. Mirador del Diablo är lättillgänglig och fungerar nästan som en introduktion till Aýnas dramatiska natur – här ser man helheten, dalen, byn och bergen. Mirador del Infierno. Om Mirador del Diablo är panoramat, är Mirador del Infierno intensiteten. Denna utsiktsplats ligger närmare ravinens kant, ovanför en av de brantaste delarna av Río Mundo-canyonen. Namnet ”Infierno” – helvetet – kommer inte från religiösa föreställningar, utan från den känsla av djup, hetta och otillgänglighet som platsen gav tidigare generationer. Under somrarna kunde hettan bli kvävande nere i ravinen, och innan moderna vägar byggdes var området svårt, ibland farligt, att ta sig igenom. Djävulen som vaktade passet – Mirador del Diablo En gammal lokal sägen berättar att djävulen själv ska ha stått på klippan ovanför dalen för att vaka över den smala vägen som ledde ner mot Río Mundo. Förr var detta en farlig färdväg – smal, brant och utsatt för ras. Olyckor, fallande djur och försvunna resenärer skylldes på El Diablo. När dimman rullade in och vinden ylade mellan klipporna sades det vara hans närvaro Vägen till helvetet – Mirador del Infierno Namnet Infierno (helvetet) har en ännu mörkare klang i folktraditionen. Ravinen var så djup att den “saknade botten” under heta sommardagar steg varm luft upp ur dalen som ur en ugn. Ljudet från floden förstärktes och ekade, vilket gav intryck av röster I äldre tider trodde man att platsen var förbannad, inte i religiös mening – utan för att djur kunde störta ner. Människor kunde försvinna spårlöst. Det var nästan omöjligt att ta sig ner och upp igen. “Helvetet” var alltså inte en plats för straff efter döden – utan ett jordiskt helvete, ett område där naturen var för stark för människan. Idag vet man att detta beror på vindens rörelser i ravinen och ekon från Río Mundo, men förr gav ljudet näring åt fantasierna – särskilt i skymningen. platsen ligger knappt 200 kilometer från Torrevieja och detta är bara ytterligare en fantastisk spännande plats att besöka tillsammans med så många andra. Mitt i alltihopa ligger hotell felipe II, jag har inte bott där men skulle gärna göra det och njuta på terrassen en fin kväll. Området är perfekt för mc men även med bil vilket vi hade denna gången. Kartlänk till hotell felipe II, miradorerna ligger på båda sidor av hotellet. https://maps.app.goo.gl/zRWAt6jt7xqo7Kw67