Spåren av inbördeskriget hittar man överallt om man bara vet var man ska leta. Runt stadshuset precis som så många andra platser i staden var det stora strider trots att inte stadshuset ladas i ruiner som så många andra byggnader i staden. Men stadshuset är ganska så beskjutet och kulhål, bomb och granatsplitter syns tydligt i husets fasader trots att man lagat det på många ställen. Gå gärna runt huset, ni kommer bli förvånade hur mycket skott och granathål det finns. Bombningen av Cartagena. Under inbördeskriget (1936-1939) bombades de största städerna och hamnarna på hela Medelhavskusten hårt av flygbombningar som utfördes av italienskt flyg från deras baser på Mallorca. När det gäller Cartagena kom bombplanen från Armilla-basen i Granada och till och med från Sevilla. Spanska inbördeskriget fungerade som ett förspel till utövandet av ny militär taktik innan andra världskriget. Bland dessa metoder fanns massiva flygbombningar, både på militära och civila mål. Båda sidor använde denna flygstrategi, även om italiensk och tysk hjälp till den frankistiska sidan gjorde dess frekvens och intensitet mycket större än på den republikanska sidan. Även om det militära upproret mot den republikanska regeringen inte lyckades i Cartagena, var situationen förvirrande under ganska lång tid i marinbasen Arsenal, såväl som i den närliggande flygbasen Santiago de la Ribera. När väl försöken till upproret hade besegrats och dess anslutning till republiken bekräftats, blev Cartagena ett kraftfullt intressecentrum för bombningar från den nationella sidan. Staden försvarades väl, inte bara av flottan – ett slagskepp, tre kryssare, flera jagare, torpedbåtar och några ubåtar – utan även av det effektiva nätverket av kustbatterier och luftvärnsbatterier. Detta gjorde det möjligt för många fartyg, särskilt sovjetiska, att anlända lastade med militär hjälp under de första månaderna av konflikten. För att stoppa detta flöde började den nationella sidan bomba staden från luften. Cartagena var en av de städer som drabbades av flest bombningar under inbördeskriget. Bombningarna orsakade 233 offer, hundratals skadade och en tredjedel av staden lades i ruiner. Den första bombningen ägde rum den 18 oktober 1936. De som ansvarade för att genomföra den var två tyska Ju-52 bombplan , de var de första enheterna i vad som senare skulle bli Condor Legion. Luftvärnsförsvaret sköt allt vad de kunde och det gjorde att planen bara kunde flyga in en gång och släppa bomberna., Även om deras mål var de fartyg som ankrades i hamnen, föll bomberna i centrum av staden och orsakade 22 dödsfall och många skador bland soldater och civila. Cartagena var nu sårbart och av denna anledning ansågs det nödvändigt att bygga skyddsrum på olika platser i staden. Den andra bombningen inträffade två dagar senare: den 20 oktober. Den här gången var det tre Ju-52:or bemannade av spanska flygare. De kom från Armilla och anlände till Cartagena på natten. De gjorde bara ett pass, men lyckades släppa hela sin last med bomber. Ingen av de två bombningarna hade lyckats stoppa sjötrafiken eller ankomsten av sovjetisk militär hjälp. På samma sätt, vid den närliggande flygbasen Los Alcázares, fortsatte de ryska militärplanen som anlände demonterade till Cartagena att monteras. För att förstöra denna kedja designades en tredje bombning som ägde rum den 27 oktober 1936. Det var ett kombinerat uppdrag av italienska Aviazione MIlitare, som hade överfört tre Savoia S-81 bombplan till Armillabasen. Fem Ju-52:or skulle läggas till dem, åtta enheter totalt för att attackera Cartagena och Los Alcázares. I båda fallen påverkade de inte på allvar någon infrastruktur, men i Cartagena orsakade de flera civila och militära offer. Den 23:e flögs Cartagena över av ett spaningsplan, troligen en tysk He-70, som fotograferade huvudmålen – hamn, marinbasen Arsenal, luftvärnsbatterier,... –, det var den nybildade Condors första uppdrag i Spanien Legion. Spaningsflygningen var förberedelsen till den mest intensiva bombningen som inträffade den 25 november 1936. Vid detta tillfälle överfördes Ju-52 bombplanen tidigare från Sevilla till Melilla för att uppnå en bättre inflygning till staden. Således skulle enheterna lyfta från den nordafrikanska staden. Tjugo bombplan användes, som skulle attackera i flera på varandra följande vågor med syftet att förlänga bombningstiden så mycket som möjligt. Det var den första flygattacken på dagen mot staden; Det började 17:25 och slutade 21:30. Av denna anledning var det känt som det fyra timmar långa bombardemanget. Attacken orsakade 58 offer eftersom nedslagen av bomberna, explosiva och brandfarliga, påverkade hela staden, men på ett spritt sätt. Huvuddelen av flottan hade lämnat hamnen kort innan bombningen började och klarade sig utan skador. Mer betydande var de moraliska skadorna; Befolkningen i Cartagena var inlåst i sina hus eller skyddsrum i fyra timmar och hörde explosioner kontinuerligt, såväl som ljudet av luftvärnsartilleri. Cartagenas viktiga militära installationer, både de marina och batterierna gjorde staden till den bäst skyddade platsen av alla republikanska militärbaser.

Kartlänk till platsen. https://maps.app.goo.gl/JrnhajVrahsckyMk9