Lusitania var en av de tre ursprungliga romerska provinserna på den iberiska halvön. Den låg ungefär där Portugal och delar av västra Spanien finns idag. I söder gränsade den till Hispania Baetica och i öster till Hispania Tarraconensis. Landskapet bestod av slätter, berg och skogar, och genom området flöt viktiga floder som Tejo (Tagus) och Douro. Klimatet var milt och bra för jordbruk. Flera folk bodde i Lusitania innan romarna kom. Lusitanerna var den största gruppen och kända för att vara skickliga krigare. Celtibererna, en blandning av kelter och iberer, levde också där. Handelsfolk som fenicier och greker besökte kusten. Lusitanerna kämpade länge mot romarna, och deras mest berömda ledare var Viriatus. Han lyckades hålla romarna borta i många år men blev förrådd och dödad år 139 f.Kr. Romarna började sin erövring av Lusitania på 200-talet f.Kr. när de krigade mot Kartago under de puniska krigen. Det tog lång tid att få full kontroll över området, men år 27 f.Kr., under kejsar Augustus, blev Lusitania en officiell romersk provins. Augusta Emerita, dagens Mérida, blev huvudstad och en av de viktigaste städerna i västra Hispania. Under romartiden blev Lusitania ett rikt område. Jordbruket var viktigt, och man odlade oliver, vindruvor och spannmål. Boskapsskötsel var också vanligt, och många födde upp får och nötkreatur. Provinsen var känd för sina rika gruvor där man bröt guld, silver, koppar och tenn. Handel spelade en stor roll, och varor från Lusitania såldes till andra delar av Romarriket. Romarna lämnade många spår efter sig i Lusitania. De byggde flera städer, där Augusta Emerita var den viktigaste. Det finns fortfarande imponerande byggnadsverk kvar från denna tid. Den romerska bron i Mérida, en stor stenbro (se bild), används än idag. Teatern och amfiteatern i samma stad vittnar om romarnas intresse för underhållning, där publiken kunde se pjäser och gladiatorspel. Akvedukterna som romarna byggde förde vatten till städerna och var viktiga för invånarnas vardag. Romarna påverkade också språket i området, och latinet lade grunden för det portugisiska språket. När det Väst-romerska riket föll på 400-talet e.Kr. tog visigoterna över Lusitania. På 700-talet blev området en del av det muslimska riket al-Andalus. Trots dessa förändringar levde det romerska arvet kvar. Många av de städer och byggnader som romarna skapade finns kvar än idag, och deras inflytande syns fortfarande i kulturen, arkitekturen och språket. Lusitania var en viktig del av Romarriket och låg där Portugal och delar av Spanien finns idag. Romarna tog över området år 27 f.Kr. och gjorde Augusta Emerita till huvudstad. Provinsen var rik på jordbruk, gruvor och handel. Romarna byggde många städer och imponerande byggnadsverk, som broar, teatrar och akvedukter. När Romarriket föll tog visigoterna och senare morerna över, men spåren av romarna finns kvar än idag.