Tidslinje

Romersk tid

200 f.Kr. – 400 e.Kr. Romarna byggde fort och murar för att skydda städer och handelsvägar. Dessa anläggningar var ofta mer regelbundna i plan än senare borgar och fungerade främst som militära baser.

Tidig medeltid

400 – 900 e.Kr. Efter Västroms fall uppstod mindre lokala befästningar. Under den muslimska expansionen på Iberiska halvön byggdes många tidiga borgar och alcazabor för att kontrollera territorier.

Al-Andalus

700 – 1200 e.Kr. Under det muslimska styret utvecklades ett omfattande nät av borgar och fästningar. Dessa byggdes ofta på höjder och kontrollerade viktiga dalgångar och handelsvägar.

Reconquista

900 – 1400 e.Kr. När de kristna kungarikena expanderade söderut uppfördes nya borgar samtidigt som äldre muslimska fästningar byggdes om. Många av Spaniens mest kända borgar har sitt ursprung i denna period.

Sen medeltid

1300 – 1500 e.Kr. Borgarna fick allt större representativ betydelse. De blev symboler för adliga familjers makt och byggdes ofta mer monumentala.

Tidig modern tid

1500 – 1700 e.Kr. Med artilleriets utveckling förändrades militärarkitekturen. Många äldre borgar förlorade sin militära betydelse eller byggdes om till palats och administrativa centra.