Från de pittoreska byarna i Picos de
Europa till de kustnära ruinerna i Perlora,
erbjuder Asturien en unik inblick i
Spaniens förlorade världar.
”Kantabriens övergivna samhällen och gårdskluster”
Kantabrien,
beläget
längs
Spaniens
norra
kust,
är
en
region
med
dramatiska
berg,
djupa
dalar
och
frodiga
skogar.
Historiskt
har
landskapet
dominerats
av
små
jordbruks-samhällen
och
bergsbyar,
där
invånarna
levde
nära
naturens
villkor
och
var
beroende av boskap, skogsbruk och småskalig odling.
Regionens
kuperade
terräng
och
isolerade
dalgångar
gjorde
livet
krävande,
men
skapade
samtidigt
starka
lokala
gemenskaper.
Under
1900-talet
förändrades
mycket.
Industrialiseringsvågen,
urbaniseringen
och
migrationen
till
större
städer
och
kustnära
områden
ledde
till
att
många
inlandssamhällen
gradvis
tömdes
på invånare.
Små
byar,
gårdskluster
och
bergsbosättningar
övergavs,
och
i
dag
står
stenhus,
lador
och
kapell
som
tysta
vittnesmål
om
livet som en gång präglade regionen.
Ruinerna
visar
spår
av
arbetsdagar,
sociala
traditioner
och
hur
människor
anpassade
sig
till
ett
svårt
men
naturskönt landskap.
De
övergivna
byarna
i
Kantabrien
erbjuder
en
unik
möjlighet
att
utforska
regionens
historia
bortom
städernas puls.
Vandringsleder
genom
skogar
och
berg
leder
förbi
tomma
hus,
mossbeklädda
murar
och
övervuxna
terrasser, och ger en känsla av stillhet och eftertanke.
Ofta
ligger
dessa
platser
högt
upp
eller
i
avlägsna
dalgångar,
vilket
gör
dem
både
mystiska
och
spännande
att
upptäcka.
För
besökaren
blir
de
inte
bara
historiska
platser
utan
också
en
påminnelse
om
de
sociala,
ekonomiska
och
demografiska
förändringar
som
format
Kantabrien under århundraden.
Porcieda
–
Liten
by
i
Vega
de
Liébana,
obebodd
i
flera
decennier;
cirka
tio
byggnader
i
ruiner
och
traditionell
stenarkitektur kvar, svårtillgänglig.
Quintanas-Olmo
(Quintanasolmo)
–
Despoblado
i
Valderredible;
övervuxna
gator
och
stenruiner
visar
att
platsen lämnades under 1900-talet.
Morteo
–
Fornbosättning
nära
Santillana
del
Mar;
endast
murfundament
och
terrassspår
återstår,
platsen
räknas
som ruin/övergiven.
Llendemozo
(Llendemozó)
–
Aldea
i
Valle
de
Cabuérniga,
avfolkad
under
1900-talet;
mestadels
ruiner
och
överväxta
tomter kvar.
Candenosa
–
Högt
belägen
kasero
som
dokumenterats
som
obebodd;
ruiner
ligger
längs
lokala
vandringsleder
och
marken återtas av naturen.
Rozas
(Soba/Valle-området)
–
Äldre
bosättning
omnämnd
som
despoblado;
spridda
murrester
och
arkeologiska
spår
synliga i dalgången.
Corada
/
Covarada
–
Registrerat
som
fornlämning
och
despoblado
i
Valderredible;
kvar
finns
lämningar
av
tidigare
bebyggelse och begravningsplatser.
Mest kända spökbyar i Kantabrien
I Kantabriens bergslandskap finns flera välkända spökbyar som vittnar om regionens dramatiska avfolkning under 1900-talet.
Många låg svårtillgängligt, med små jordbruk som inte kunde konkurrera när industrin växte längs kusten. I dag lockar
ruinerna besökare med sin stillhet, sina stenhus och den vildvuxna naturen som tagit över. Dessa platser har blivit symboler
för den traditionella kant
Mindre kända spökbyar och platser i Kantabrien
Utöver de mer omtalade spökbyarna finns ett flertal mindre kända samhällen som tystnat under årens lopp. Dessa byar
ligger ofta djupt inne i skogarna eller högt uppe i bergen, långt från dagens vägar. Många övergavs gradvis när de sista
invånarna flyttade till kusten på 1960- och 70-talen. I dag återstår bara stenmurar, övervuxna stigar och spår av terrasserade
odlingar – stillsamma vittnesmål om ett hårt men självförsörjande liv.
Celada
de
los
Calderones
–
Liten
by
i
Valderredible,
helt
tömd
under
1970-talet;
endast
några
stenruiner
och
igenvuxna
vägar
kvar.
Arenillas
de
Ebro
–
Övergiven
by
på
gränsen
mot
Burgos;
murrester och överväxt kyrkogård syns ännu.
Bustasur
–
Tidigare
jordbruksby
i
Campoo-regionen;
övergiven
under
1960-talet,
ruiner
ligger
kvar
längs
vandringsleden
mot
Polaciones.
La
Puente
del
Valle
Viejo
–
Den
äldre
bydelen
övergavs
helt
när
nya
bosättningen
byggdes
längre
ned
i
dalen;
endast
grundstenar och rester av kapell finns kvar.
Santa
Mara
de
Valverde
–
Helt
öde
by
i
Valderredible;
kvar
finns
kyrkoruin
och
ett
par
husgrunder,
klassad
som
despoblado
histórico
.
Cezura
–
Nära
gränsen
mot
Palencia;
markerad
som
obebodd
sedan 1980-talet, ruiner och terrassodlingar ännu synliga.
Renedo
de
Valdeprado
–
Övergavs
på
1900-talet
när
invånarna
flyttade
till
San
Martn;
endast
murar
och
igenväxta
gränder
återstår