Hispania Baleares
Balearerna, en ögrupp i västra Medelhavet, har haft en lång och varierad historia under olika härskare och administrativa system. Sedan romartiden har öarna haft strategisk betydelse för handel, försvar och sjöfart. Balearerna består av Mallorca, Menorca, Ibiza, Formentera och flera mindre öar. Under antiken beboddes de av talayotiska folk, men från 400-talet f.Kr. påverkades de av fenicier, greker och kartager. Kartagerna använde öarna som en bas för sina sjöstridskrafter, men efter det andra puniska kriget (218–201 f.Kr.) tog romarna kontrollen. År 123 f.Kr. erövrades Balearerna av den romerske fältherren Quintus Caecilius Metellus, och öarna integrerades i det romerska riket. Romarna grundade städer som Palma och Pollentia. Under de första århundradena var öarna en del av provinsen Hispania Citerior och senare Hispania Tarraconensis. På 200-talet e.Kr. genomförde kejsar Diocletianus administrativa reformer och Balearerna blev en egen administrativ enhet inom det romerska riket, dock fortfarande underställda Hispania. Efter romarrikets fall kontrollerades de av vandaler, bysantiner, muslimer och aragoneser. Öarnas strategiska läge gjorde dem viktiga för handeln och försvaret av västra Medelhavet. Under 300- och 400-talet började det romerska riket att försvagas. Balearerna utsattes för attacker från germanska folk och pirater. När det Väst-romerska riket föll 400-talet kom öarna kortvarigt under vandalerna, en germansk folkgrupp som styrde Nordafrika och använde Balearerna som en bas för sjöröveri. År 534 e.Kr. erövrades Balearerna av den bysantinske generalen Belisarius under kejsar Justinianus I, och öarna införlivades i det bysantinska riket som en del av Spania. Under denna period återuppbyggdes många romerska strukturer, och öarna fick en viss stabilitet. 700-talet började morerna sin expansion den iberiska halvön, och 900-talet blev Balearerna en del av det muslimska al-Andalus. 1000-talet blev Mallorca ett självständigt taifa-rike, ett av de många små kungadömen som uppstod efter Cordobas kalifats fall. Öarna blev en bas för pirater som hotade kristna handelsrutter i Medelhavet. År 1229 erövrades Balearerna av kung Jaime I av Aragonien, och de införlivades i kungariket Mallorca, en del av den aragonska kronan. Under medeltiden blev Palma ett viktigt handelscentrum. 1400-talet förenades Aragonien och Kastilien, och Balearerna blev åter en del av det spanska riket. Under spanska tronföljdskriget (1701–1714) ockuperades öarna av britterna, men freden i Utrecht 1713 gav dem tillbaka till Spanien. Under napoleonkrigen i början av 1800-talet var Balearerna tillfälligt en bas för brittiska flottan. På 1800- talet införlivades Balearerna fullt ut i den spanska staten som en provins. Under Spanska inbördeskriget (1936–1939) stödde Balearerna Francisco Franco, och öarna var en viktig bas för nationalisterna. År 1983 blev Balearerna en självstyrande region i Spanien med Palma som huvudstad. Idag är öarna en av Spaniens viktigaste turistdestinationer, kända för sina stränder, kultur och historia.
Hispania Baleares
Balearerna, en ögrupp i västra Medelhavet, har haft en lång och varierad historia under olika härskare och administrativa system. Sedan romartiden har öarna haft strategisk betydelse för handel, försvar och sjöfart. Balearerna består av Mallorca, Menorca, Ibiza, Formentera och flera mindre öar. Under antiken beboddes de av talayotiska folk, men från 400-talet f.Kr. påverkades de av fenicier, greker och kartager. Kartagerna använde öarna som en bas för sina sjöstridskrafter, men efter det andra puniska kriget (218–201 f.Kr.) tog romarna kontrollen. År 123 f.Kr. erövrades Balearerna av den romerske fältherren Quintus Caecilius Metellus, och öarna integrerades i det romerska riket. Romarna grundade städer som Palma och Pollentia. Under de första århundradena var öarna en del av provinsen Hispania Citerior och senare Hispania Tarraconensis. På 200-talet e.Kr. genomförde kejsar Diocletianus administrativa reformer och Balearerna blev en egen administrativ enhet inom det romerska riket, dock fortfarande underställda Hispania. Efter romarrikets fall kontrollerades de av vandaler, bysantiner, muslimer och aragoneser. Öarnas strategiska läge gjorde dem viktiga för handeln och försvaret av västra Medelhavet. Under 300- och 400-talet började det romerska riket att försvagas. Balearerna utsattes för attacker från germanska folk och pirater. När det Väst-romerska riket föll 400-talet kom öarna kortvarigt under vandalerna, en germansk folkgrupp som styrde Nordafrika och använde Balearerna som en bas för sjöröveri. År 534 e.Kr. erövrades Balearerna av den bysantinske generalen Belisarius under kejsar Justinianus I, och öarna införlivades i det bysantinska riket som en del av Spania. Under denna period återuppbyggdes många romerska strukturer, och öarna fick en viss stabilitet. 700-talet började morerna sin expansion den iberiska halvön, och 900-talet blev Balearerna en del av det muslimska al-Andalus. 1000-talet blev Mallorca ett självständigt taifa-rike, ett av de många små kungadömen som uppstod efter Cordobas kalifats fall. Öarna blev en bas för pirater som hotade kristna handelsrutter i Medelhavet. År 1229 erövrades Balearerna av kung Jaime I av Aragonien, och de införlivades i kungariket Mallorca, en del av den aragonska kronan. Under medeltiden blev Palma ett viktigt handelscentrum. 1400-talet förenades Aragonien och Kastilien, och Balearerna blev åter en del av det spanska riket. Under spanska tronföljdskriget (1701–1714) ockuperades öarna av britterna, men freden i Utrecht 1713 gav dem tillbaka till Spanien. Under napoleonkrigen i början av 1800-talet var Balearerna tillfälligt en bas för brittiska flottan. På 1800-talet införlivades Balearerna fullt ut i den spanska staten som en provins. Under Spanska inbördeskriget (1936–1939) stödde Balearerna Francisco Franco, och öarna var en viktig bas för nationalisterna. År 1983 blev Balearerna en självstyrande region i Spanien med Palma som huvudstad. Idag är öarna en av Spaniens viktigaste turistdestinationer, kända för sina stränder, kultur och historia.
Spaniens tidiga historia - Hispania
Spaniens tidiga historia - Hispania