Ourense, den sydligaste av Galiciens provinser, är en region som kombinerar frodiga dalar med vinodlingar och dramatiska bergsmassiv som formar gränsen mot Portugal. Historiskt har området präglats av små jordbruk, hantverk och vinproduktion, men också av en svåråtkomlig geografi som bidragit till isolering och hårda livsvillkor. Det är just dessa förutsättningar som ligger bakom den rika förekomsten av spökbyar och övergivna platser i landskapet. Under 1900-talet skedde en massiv emigration från Ourense, både till andra delar av Spanien och utomlands, framför allt till Latinamerika och Europa. Tusentals invånare lämnade sina hem för att söka bättre möjligheter, och många små samhällen stod kvar utan framtid. Jordbrukets omstrukturering och den ekonomiska krisen i efterkrigstiden påskyndade utvecklingen. Resultatet blev en mosaik av tomma hus, kyrkor och stenmurar som idag påminner om en annan tid. Särskilt tydligt blir detta i områden som Ribeira Sacra, där vinodlingen har gamla anor. Vissa byar har här återfått liv genom restaureringar och turism, men många ligger fortfarande övergivna längs sluttningarna ovanför floderna Sil och Miño. I bergsområdena mot öster och söder är förfallet ännu mer påtagligt: hela byar har försvunnit in i vegetationen och endast ruinerna vittnar om deras existens. Idag lockar Ourenses spökbyar både forskare, vandrare och kulturintresserade. De erbjuder en unik möjlighet att förstå inte bara den lokala historien, utan också den större berättelsen om Galiciens kamp för överlevnad, migrationens roll och hur landskapet formar människors liv. Att vandra genom dessa tysta platser är att följa i spåren av en kultur som aldrig helt försvunnit, utan som lever kvar i ruiner, minnen och återupptäckta traditioner.

A Chaira – Liten bergsby, övergiven under 1900-talet. Os Peares (delar) – Viktig järnvägsknut, vissa delar helt ödelagda. O Muro – Avfolkat bergssamhälle i östra Ourense. A Graña de O Incio – Bergsby med ruiner av stenhus. Vilardevós Vello – Gamla bydelen nästan helt förfallen. Ribas de Sil (övergivna delar) – Ruiner längs vinodlingssluttningarna. San Adrián de Calvos – Nästan helt ödelagd, kyrkan står kvar. A Seara de Trives – Övergavs efter gruvdriftens nedgång. Os Mazos – Tidigare centrum för smide, nu ruiner. Vilar de Ortelle – Husgrupp övergiven under 1960-talet. Vilachá – By vid Ribeira Sacra, delvis återupptäckt genom vinodling.

Portocamba – Bergsby nära Manzaneda, nu helt ödelagd. San Vicente de Leira – Försvann på 1950-talet, spår av hus kvar. A Pena – Ruiner av en liten by i Courelområdet. Barxacova – Nära floden Sil, lämningar av hus och terrasser. Vilariño Fro (övergivna delar) – Delar tömdes när vägen byggdes om. Paradapiñol – Nästan helt bortglömd, återtagen av naturen. Castro de Caldelas (övergivna delar) – Historisk stad med tomma husdelar. Vilar de Condes – Ruiner av en bergsby, övergiven på 1970-talet. San Lourenzo de Barxacova – Liten kyrkby, nu helt ödelagd.