År 711 e.Kr. inleddes en ny era i den Iberiska halvöns historia när morerna - muslimska nordafrikaner av berberisk och arabisk härkomst, korsade Gibraltars sund och inledde sin erövring av det visigotiska kungariket. Denna händelse skulle komma att forma halvöns öde för de kommande århundradena. Under ledning av Tariq ibn Ziyad landsteg morerna på den iberiska halvön vid Gibraltar och mötte oväntat lite motstånd från de visigotiska styrkorna. Kungariket var försvagat av interna strider och morerna, med sin militära skicklighet och motivation, avancerade snabbt norrut. På bara några år hade de erövrat större delen av halvön och etablerat ett muslimskt herravälde, som de kallade al-Andalus. Al-Andalus blev en blomstrande civilisation under morernas styre. Städer som Córdoba, Granada och Sevilla utvecklades till viktiga centra för kultur, vetenskap och handel. Morerna förde med sig avancerad kunskap inom matematik, astronomi, medicin och filosofi, vilket bidrog till en intellektuell blomstring i regionen. De byggde också imponerande arkitektoniska verk, som det berömda Alhambra i Granada och den stora moskén i Córdoba, som än idag står som vittnesbörd om deras skicklighet och inflytande. Under de första århundradena var al-Andalus ett emirat underlagt det större islamiska kalifatet, men senare utvecklades det till ett självständigt kalifat. Denna period präglades av en relativ religiös tolerans, där kristna och judar tilläts att praktisera sin tro under muslimskt styre. Det förekom dock perioder av förföljelse och diskriminering, särskilt senare under Reconquistan. Morernas inflytande sträckte sig långt bortom det politiska och militära. De bidrog till att forma den iberiska kulturen på många sätt. Deras språk, seder och bruk spred sig över hela samhället och påverkade till och med de kristna kungadömena i norr. Den moriska matkulturen, musiken och konsten lever fortfarande kvar i Spanien och Portugal idag. Men morernas herravälde var inte utan utmaningar. De kristna kungadömena i norr, som inte hade blivit erövrade, inledde en långsam återerövring, den så kallade reconquistan. Under århundradena som följde lyckades de kristna gradvis återta territorium från morerna, och 1492 föll det sista moriska fästet, Granada. Granadas fall innebar slutet för al-Andalus och fullbordandet av den spanska återerövringen. Kort därefter inleddes en omfattande förföljelse av muslimer och judar, vilket ledde till massutvisningar och religiös homogenisering av Spanien. Morernas närvaro i Spanien varade i nästan 800 år och lämnade ett outplånligt avtryck på landets historia och kultur. Deras bidrag till vetenskap, konst, arkitektur och samhälle lever kvar än idag och påminner oss om den rika och mångfacetterade historien på den Iberiska halvön.