Romerska perioden (218 f.Kr. – 476 e.Kr).

Hannibal Barca – Kartagos störste fältherre Hannibal Barca (247 f.Kr. – cirka 183 f.Kr.) var en av antikens mest framstående militärstrateger och fältherrar. Han är mest känd för sin roll i Andra puniska kriget (218–201 f.Kr.), där han ledde Kartagos styrkor mot Rom och genomförde den berömda marschen över Alperna. Hannibal föddes i Kartago, en mäktig stadsstat i Nordafrika, som vid den tiden var Roms främsta rival om kontrollen över Medelhavet. Han var son till Hamilkar Barka, en kartagisk general som efter nederlaget i Första puniska kriget (264–241 f.Kr.) vände blicken mot Spanien för att stärka Kartagos makt. Enligt traditionen lät Hamilkar sin unge son Hannibal svära en ed vid altaret, där han lovade att hata Rom och aldrig sluta kämpa mot dess makt.

Kartagos expansion i Spanien

Efter Hamilkars död i strid övertog hans svärson Hasdrubal kommandot över Kartagos armé i Spanien. När även Hasdrubal mördades 221 f.Kr. utsågs den då 26-årige Hannibal till överbefälhavare. Han fortsatte Kartagos expansion i Spanien och erövrade flera iberiska städer. År 219 f.Kr. anföll han Saguntum, en stad som stod under Roms beskydd. Detta gav Rom en anledning att förklara krig – och Andra puniska kriget började. Hannibals fälttåg i Italien (218–203 f.Kr.) Hannibal insåg att han inte kunde besegra Rom genom ett direkt anfall på sjön, eftersom Kartago saknade en stark flotta. Istället valde han en djärv strategi: att marschera sin armé från Spanien, genom södra Frankrike och över Alperna för att anfalla Rom direkt på den italienska halvön. Detta var en av de mest vågade militära operationerna i antiken. Hannibal startade marschen med: Cirka 50 000 soldater, 9 000 kavallerister, Omkring 37 krigselefanter. De svåra vinterförhållandena och anfall från lokala stammar gjorde att han förlorade nästan hälften av sina styrkor innan han nådde Italien. Trots detta var hans ankomst en chock för romarna. Hannibal besegrade romarna i flera avgörande slag: Slaget vid Trebia (218 f.Kr.) – Hannibal lurade den romerska armén att korsa en iskall flod och krossade dem i ett bakhåll. Slaget vid Trasimeniska sjön (217 f.Kr.) – Hannibal utnyttjade dimman och landskapet för att överraska och förinta en hel romersk armé. Slaget vid Cannae (216 f.Kr.) – Hans största triumf. Med en numerärt underlägsen armé använde han en dubbel omfattningstaktik och utplånade över 50 000 romerska soldater på en enda dag – en av historiens största militära segrar. Trots sina stora segrar lyckades Hannibal aldrig inta Rom, delvis på grund av att han saknade tillräckliga förstärkningar från Kartago. Efter att ha kämpat i Italien i över 15 år började Rom föra kriget till andra fronter. General Scipio Africanus ledde en romersk offensiv i Spanien och erövrade Kartagos territorier där. År 204 f.Kr. landsteg Scipio i Nordafrika och tvingade Hannibal att återvända för att försvara Kartago. Slaget vid Zama (202 f.Kr.) I det avgörande Slaget vid Zama möttes Hannibal och Scipio i strid. Romarna använde bättre kavalleri och kunde neutralisera Hannibals elefanter. Hannibal led sitt första och sista stora nederlag. Kartago kapitulerade och förlorade sitt imperium. Efter nederlaget vid Zama levde Hannibal några år som politiker i Kartago, men när Rom krävde hans utlämning tvingades han gå i exil. Han reste först till Tyrus och senare till kung Antiochos III av Seleukiderriket, där han försökte hjälpa till att organisera motstånd mot Rom. När detta misslyckades flydde han till Bithynien (dagens Turkiet). År cirka 183 f.Kr. försökte Rom än en gång få honom utlämnad. Istället för att bli tillfångatagen valde Hannibal att ta sitt liv genom gift. Hans sista ord ska ha varit: "Låt oss befria romarna från deras rädsla för en gammal man." Trots sin slutliga förlust är Hannibal ihågkommen som en av historiens största fältherrar. Hans militära taktik studeras än idag på militärakademier världen över. Hans vågade strategier och hans uthållighet mot Rom gjorde honom till en legend inom krigskonsten. Hannibals viktigaste arv: Cannae-taktiken – Ett mästerverk av dubbel omfattning som inspirerat militära ledare genom tiderna. Hans marsch över Alperna – Ett av de mest otroliga logistiska och strategiska bedrifterna i militärhistorien. Roms rädsla för Kartago – Trots hans nederlag ledde hans krig till att Rom senare fullständigt förstörde Kartago i Tredje puniska krig (149–146 f.Kr.). Hannibal var ett militärt geni och en man vars namn än idag inger respekt. Trots att han aldrig erövrade Rom, förändrade han världshistorien och bevisade att genial strategi kunde övervinna numerär överlägsenhet.
Mynt med Hannibals porträtt - mynt med elefant.

Romerska perioden (218 f.Kr. – 476 e.Kr).

Hannibal Barca – Kartagos störste fältherre Hannibal Barca (247 f.Kr. – cirka 183 f.Kr.) var en av antikens mest framstående militärstrateger och fältherrar. Han är mest känd för sin roll i Andra puniska kriget (218–201 f.Kr.), där han ledde Kartagos styrkor mot Rom och genomförde den berömda marschen över Alperna. Hannibal föddes i Kartago, en mäktig stadsstat i Nordafrika, som vid den tiden var Roms främsta rival om kontrollen över Medelhavet. Han var son till Hamilkar Barka, en kartagisk general som efter nederlaget i Första puniska kriget (264–241 f.Kr.) vände blicken mot Spanien för att stärka Kartagos makt. Enligt traditionen lät Hamilkar sin unge son Hannibal svära en ed vid altaret, där han lovade att hata Rom och aldrig sluta kämpa mot dess makt.

Kartagos expansion i Spanien

Efter Hamilkars död i strid övertog hans svärson Hasdrubal kommandot över Kartagos armé i Spanien. När även Hasdrubal mördades 221 f.Kr. utsågs den då 26-årige Hannibal till överbefälhavare. Han fortsatte Kartagos expansion i Spanien och erövrade flera iberiska städer. År 219 f.Kr. anföll han Saguntum, en stad som stod under Roms beskydd. Detta gav Rom en anledning att förklara krig – och Andra puniska kriget började. Hannibals fälttåg i Italien (218–203 f.Kr.) Hannibal insåg att han inte kunde besegra Rom genom ett direkt anfall på sjön, eftersom Kartago saknade en stark flotta. Istället valde han en djärv strategi: att marschera sin armé från Spanien, genom södra Frankrike och över Alperna för att anfalla Rom direkt på den italienska halvön. Detta var en av de mest vågade militära operationerna i antiken. Hannibal startade marschen med: Cirka 50 000 soldater, 9 000 kavallerister, Omkring 37 krigselefanter. De svåra vinterförhållandena och anfall från lokala stammar gjorde att han förlorade nästan hälften av sina styrkor innan han nådde Italien. Trots detta var hans ankomst en chock för romarna. Hannibal besegrade romarna i flera avgörande slag: Slaget vid Trebia (218 f.Kr.) – Hannibal lurade den romerska armén att korsa en iskall flod och krossade dem i ett bakhåll. Slaget vid Trasimeniska sjön (217 f.Kr.) – Hannibal utnyttjade dimman och landskapet för att överraska och förinta en hel romersk armé. Slaget vid Cannae (216 f.Kr.) – Hans största triumf. Med en numerärt underlägsen armé använde han en dubbel omfattningstaktik och utplånade över 50 000 romerska soldater på en enda dag – en av historiens största militära segrar. Trots sina stora segrar lyckades Hannibal aldrig inta Rom, delvis på grund av att han saknade tillräckliga förstärkningar från Kartago. Efter att ha kämpat i Italien i över 15 år började Rom föra kriget till andra fronter. General Scipio Africanus ledde en romersk offensiv i Spanien och erövrade Kartagos territorier där. År 204 f.Kr. landsteg Scipio i Nordafrika och tvingade Hannibal att återvända för att försvara Kartago. Slaget vid Zama (202 f.Kr.) I det avgörande Slaget vid Zama möttes Hannibal och Scipio i strid. Romarna använde bättre kavalleri och kunde neutralisera Hannibals elefanter. Hannibal led sitt första och sista stora nederlag. Kartago kapitulerade och förlorade sitt imperium. Efter nederlaget vid Zama levde Hannibal några år som politiker i Kartago, men när Rom krävde hans utlämning tvingades han gå i exil. Han reste först till Tyrus och senare till kung Antiochos III av Seleukiderriket, där han försökte hjälpa till att organisera motstånd mot Rom. När detta misslyckades flydde han till Bithynien (dagens Turkiet). År cirka 183 f.Kr. försökte Rom än en gång få honom utlämnad. Istället för att bli tillfångatagen valde Hannibal att ta sitt liv genom gift. Hans sista ord ska ha varit: "Låt oss befria romarna från deras rädsla för en gammal man." Trots sin slutliga förlust är Hannibal ihågkommen som en av historiens största fältherrar. Hans militära taktik studeras än idag på militärakademier världen över. Hans vågade strategier och hans uthållighet mot Rom gjorde honom till en legend inom krigskonsten. Hannibals viktigaste arv: Cannae-taktiken – Ett mästerverk av dubbel omfattning som inspirerat militära ledare genom tiderna. Hans marsch över Alperna – Ett av de mest otroliga logistiska och strategiska bedrifterna i militärhistorien. Roms rädsla för Kartago – Trots hans nederlag ledde hans krig till att Rom senare fullständigt förstörde Kartago i Tredje puniska krig (149–146 f.Kr.). Hannibal var ett militärt geni och en man vars namn än idag inger respekt. Trots att han aldrig erövrade Rom, förändrade han världshistorien och bevisade att genial strategi kunde övervinna numerär överlägsenhet.
Mynt med Hannibals porträtt - mynt med elefant.
Framstående personer i Spaniens historia
Framstående personer i Spaniens historia